Hinnsvepning - vad det är och vad kan vara bra att veta

Med ökat antal induktioner (igångsättningar) tycker vi oss märka att det även blir vanligare att bli erbjuden hinnsvepning hos sin barnmorska och/eller i kombination med igångsättning.
En förutsättning för att en hinnsvepning ska kunna genomföras är att livmodertappen börjat öppna sig så att det är möjligt att föra in ett finger. En hinnsvepning går nämligen till som så att barnmorskan, vid en vaginal undersökning, för in ett eller två fingrar och “sveper” runt på livmodermunnens insida, i syfte att lossa fosterhinnan från livmoderväggen och på så sätt stimulera att prostaglandin frisätts. Det kan i sin tur påskynda att livmodertappen mjuknar och mognar och ökar chansen att förlossningen startar.
Hinnsvepning görs således i syfte att “få igång” förlossningen och är en mekanisk typ av induktion som erbjuds för att påskynda att förlossningen startar. Riktlinjerna för när hinnsvepning rekommenderas skiljer sig åt mellan regionerna, men vanligast är att det erbjuds om du har passerat BF, tidigare uttryckt att du inte vill ha en medicinsk igångsättning eller att en igångsättning närmar sig.
Anledningarna till att hinnsvepning är aktuell kan vara många, men ofta erbjuds detta även på rutin, utan medicinsk indikation, och ibland även utan samtycke. Utan samtycke betyder att hinnsvepning utförs vid en vaginal undersökning utan att kvinnan blir tillfrågad. Detta är inte tillåtet enligt Patientlagen som säger att du som gravid alltid ska samtycka till den vård du blir erbjuden, och därtill få information om vad hinnsvepningen innebär och vad du kan förvänta dig efteråt.
Det kan göra ont att få en hinnsvepning och det är vanligt att man får en mindre kortvarig blödning och så kallade “pinvärkar” (dvs. värkar som gör ont men som inte påverkar livmodertappens mognad). Det kan i sin tur bidra till att man får svårt att vila och sova, och därför riskerar man att vara väldigt trött när förlossningen väl startar.
Trots att hinnsvepning är vanligt, visar forskningen både varierande resultat och lågt bevisvärde och mer forskning skulle behöva utföras för att säkerställa effekter på populationsnivå. Läs på och informera dig, och uttryck tydligt om du önskar hinnsvepning eller inte vid vaginala undersökningar mot slutet av graviditeten.
Läs mer:
Tänka evidens - Hinnsvepning, Ulla Waldenström barnmorska, beteendevetare, forskare och professor emerita
Reed, Rachel. (2018). Why Induction Matters. Pinter & Martin Ltd.
0 kommentarer
Lämna en kommentar